Lopp kan vara glamorösa

Musik som pumpar ur stora högtalare, publik som hejar och festlig stämning. Uppvärmning, vätskekontroller och efter målgång medalj och goodie bag. Annat kan det vara att förbereda sig inför ett lopp.

Dagens pass på dryga 18 kilometer var verkligen inte glamoröst. Sju grader i luften, blåst och ihållande regn. Vattenpölarna i terrängspåret blev större för varje gång de passerades, kläderna tyngre för varje steg. Spåret blev mjukt och varje gång man satte ned foten kände man hur vattnet pressades runt inne i skon.

Det är vid såna tillfällen det är bra med en smula envishet. Visste att detta var ett nyckelpass så här två veckor innan loppet och det fick bara inte bli halvdant. Det gäller att tänka positivt. Ju sämre väder desto bättre, det här måste ju vara så nära brittisk höst man kan komma!

Annars har de senaste veckorna gått bra. Har kommit upp i mängd och fått till bra långpass på helgerna. Nu drar jag ned lite på mängden sista två veckorna och förlitar mig på att grunden finns där.

En utmaning har varit att jag reser så pass mycket under veckorna. Kvällar tillbringas på flygplatser och i andra städer. För att råda bot på detta har jag börjat ta med mig träningskläderna på resorna och om möjligt springer jag på lite nya okända stråk. Alltid knepigt första gången men om man hittar en bra runda så är det ju busenkelt nästa gång. I veckan var jag i Vilnius och stack iväg på en tur i skymningen.

Floden Neris rinner genom staden och tar man sig bara ned till den så finns det utmärkta strandpromenader på båda sidorna. Inga bilar eller trafikljus som stör, bara en och annan likasinnad som också tar sig sin kvällstur. Något monotont kanske för det blir platt som en pannkaka men man kan inte få allt!